Idag har jag hjärtesorg så därför har jag nästan sovit bort hela dagen. Den senaste tiden har det varit motgång på motgång och jag har fått kravlat mig upp ur skiten så jävla många gånger, och nu ännu en jävla gång.

Men om folk inte vill umgås/prata med mig så är det deras val. Har jag inte gjort något fel så tänker jag aldrig be om förlåtelse. Det vet nog alla som känner mig. Men då vet ni också att jag alltid erkänner när jag faktiskt har gjort fel..

Så något roligare blogginlägg än såhär kommer inte idag.
Kanske imorgon. Kanske..

(Säger i förväg att det här inlägget är riktad mot mina vänner, dvs. dem som känner mig. Vem som helst får läsa, men jag skriver det här i bloggen för att jag vill berätta för mina vänner hur bra jag äntligen mår, då jag vet att majoriteten av läsarna just är - mina vänner. Det går tyvärr inte att lösenordsskydda inlägg på blogg.se.)


Jag drunknade nyss i mina egna glädjetårar!
De senaste veckorna har varit några av de jobbigaste i mitt liv. Även fast jag utåt sett betett mig som vanligt (om inte mer pepp än vanligt) så har ni alla vetat hur jag egentligen mått. Den där brinnande tanken i huvudet över vad som gick fel och hur man ska kunna rätta till det, ville aldrig sluta dyka upp dagligen - vad jag än gjorde. Många av er, mina allra närmsta vänner, har blivit både arga, besvikna och ledsna - för att jag bara klandrade mig själv. Ni har hela tiden sagt att det bara varit lögner och nu kan jag säga att det varit med all rätt! Det var inte mitt fel, hur mycket X än må tro eller säga det. Avsäger mig självklart inte allt ansvar - men det var inte jag som fick vårat förhållande att ta slut sådär abrupt och oförvarnat pga. "att jag betett mig dåligt".  Den senaste tiden så har jag börjat se saker realistiskt och även kommit till insikt om att X träffat någon annan ett tag. Jag har alltså misstänkt detta länge (!) innan vi ens hade gjort slut. Detta är ingenting jag är bitter över, vill jag påpeka. För nej, idag när jag fick den slutgiltiga bekräftelsen från X själv så var det som att min kropp öppnades upp.

Ut flög all sorg, all ilska och all KÄRLEK. Med det vill jag säga att jag inte längre har känslor för X. Och så lycklig som jag är nu, har jag inte varit på flera månader. Detta betyder inte heller att jag är arg, ledsen eller ens bitter. Nej, jag känner absolut ingenting förutom lycka.


Jag är inte värdelös.
Inte heller ensam.
Jag är inte egoistisk.
Inte heller respektlös.


Jag skriver inte det här för att vara elak mot X. Jag vill förklara hur bra jag mår och hur glad jag är över att vara mig själv igen. Det jag har genomgått under dessa fyra månader förstörde under en tid en sådan stor del av mig. Men för att inte låta allt för ledsen så vill jag även tacka X för tiden vi hade tillsammans..

Slutsats,

Med detta vill jag säga TACK FÖR:
allt stöd / alla sena nätter / all öl / alla sms och telefonsamtal / alla fbchattkonversationer / alla fester jag blivit medsläpad på / att ni slitit upp mig ur sängen när jag inte velat lämna den / att ni hjälpt mig att städa / att ni gosat med mina katter när jag inte haft energin till det / att ni skjutsat mig / att ni fått mig att kasta saker i väggen / att ni inte sockerlindat något / att ni varit ärliga / och sist men allra störst, att ni älskat mig så innerligt.

Vaknar du klockan halv två och kroppen känns som gelé, då vet du att du inte ska ha några speciella planer för dagen (vilket såklart hände mig imorse). Jag har spenderat kvalitetstid med en kompis som jag har kunnat prata med om allt möjligt, sedan blev det en bussresa ner på stan, mat och sedan buss hem. Det känns helt underbart att vara i min mörka lägenhet, i min egen säng och läsa.

Nyss så drog jag ner dvdn "Metal, a headbangers journey" och ska väl se den lite senare med en kopp te och en ostmacka. Har ni sett den/är den bra?

Har tyvärr ingen tid eller ork att skriva någonting här idag. Jag ska rengöra min köksfläkt och sedan slänga mig in i duschen för att sedan åka ner på stan.

Tur att mitt liv är så himla intressant.

Nu ska jag sälja min själ och söka jobb.

Jobbsökande måste vara prio ett idag. Sen ska jag städa och se på true blood om det finns tid till det. 

Eller så skiter jag i allt och åker ner på stan? Haha..

Fortfarande lika trött och orkeslös, men nu ska jag kladda på mig lite smink - möta upp carro - och sen umgås lite med alexandra som "mellanlandar" på tågstationen här i gävle. Känns som en evighet sedan som jag träffade sistnämnde!

Misstänker att orkeslösheten beror på en totalt saknad efter Getaway. Jag skulle kunna leva mitt liv som en rockfestival varje dag om så är, bara jag fick sova i min egen säng och duscha.. Så, nu kan det väl bli summer 2013 istället? Lär nog inte vara sådan skillnad på att vara 21 och att vara 22..

Efter 9 timmars sömn så känner jag mig fortfarande lika livlös som en zombie. Jag känner mig orkeslös och det finns fan inte en enda sak jag vill göra idag, även fast jag måste. Jag måste ta mig till försäkringskassan och sen har vi filminspelning ikväll.. Ska verkligen försöka peppa så nu intar jag skinkfrestelse, vatten och sedan en kopp kaffe.

Det här ska bli en bra dag även fast jag inte riktigt vill.

venom - straight to hell

"If we'd go again
All the way from the start
I would try to change
The things that killed our love
Your pride has built a wall, so strong
That I can't get through
Is there really no chance
To start once again
I'm loving you"

Börjar dagen med att vingla hem i mina alldeles för höga klackskor från gårdagens bravader. Kommer hem till världens stökigaste partylägenhet som bara osar alkohol och svett. Eftersom att det är fredagen den 13e så kommer det väl ta mig ca 1000 timmar att städa här också och om två timmar (HÖGST) så kommer min familj hit.  Känns lite pinsamt, alcoholic much?!

Ska gosa en 5-10 minuter med mina katter och sen ta tag i den här skiten
samt lyssna på black metal radion i min spotify!

(Jag vill inte dricka alkohol ikväll igen)

Jag och Elin dricker svart kaffe och lyssnar på svart metal. Ikväll blir det vin (vill säga öl men det skulle ha blivit för tungt för att bära hem, jag är en tanig jävel) och partaj och jag ska gå på slick och känna mig obekväm.

Så ska ni ut i Gävles vimmel ikväll och vill se en glimt av mig - leta bara efter tjejen med enbart svarta kläder och en jeansjacka. Biff!

Jag har blivit monstersjuk efter Getaway och har inte haft orken att öppna upp photoshop. Men imorgon eller senast på fredag så har jag en ny & fräsch bloggdesign som kommer vara helt magnifik och jättemycket jag. Dessutom har jag lite nya och fräscha inlägg som ligger och väntar på er.

Den här bloggen har varit världens tråkigaste nu i minst 4 veckor.
Jag har varit ledsen, jag har varit arg, jag har varit likgiltig - men nu är fan allt det där över. Jag har ett nytt liv, jag har ett liv där jag faktiskt tänker på mig själv och tänker på vad jag vill. Jag har hittat tillbaka till den där musiken som förr gjorde livet så värt att leva, jag sätter på mig precis vilka kläder jag vill, jag har börjat läsa igen!

Den gamla Linda är tillbaka, but a bit new and improved!

(det firar vi med ett upplyft i bloggdesignen lite senare ikväll och fler samt bättre inlägg)

Efter tre dagars festivalande så är jag trött och slut och glad.
Jag är nöjd med årets Getaway!

Är mindre nöjd med vissa av valen jag gjort i mitt liv.
Jätteroligt att jag inte bara drar ner mig själv i skiten, utan även drar ner andra..

1. Hitta på något varje dag. Även om man inte vill. Även om man inte orkar. Man ställer sig upp. Man går ut. Man gör något. Dagen har bara 12 timmar och sedan börjar en ny och man behöver aldrig mer tänka på den som var innan igen.
2. Bara äta saker som man inte behöver tänka på hur de smakar. Cheeseburgare till exempel.
3. Lyssna på genomledsam musik varvat med väldigt arg.
4. Springa. Jag har tränat fyra gånger i veckan under den här månaden. Sprungit och sprungit på ett löpband med musik på högsta volym.
5. Klappa på alla hundar man ser. Krama också om man får chansen.
6. Bli full, drick vinet, gråt dansa sparka på någon himla vägg. Upprepa.
7. Hångla. För att det är svinmysigt och allt känns bättre för en stund.
8. Älta älta älta men till slut måste man låtsas vara glad ibland också. Man går på det själv, i alla fall för några korta stunder.
9. Skriva. Jag har fyllt anteckningarna i min mobil med listor. De här sakerna gör mig glad, de här ögonblicken innan honom var jävligt fina även om han inte fanns, anledningar varför vi inte borde vara ihop, saker jag ska göra med mitt liv sen och så vidare. Så fort jag vill ringa honom skriver jag istället.
10. Ta bort honom från alla sociala medier. Radera hans nummer. Ring inte. Eller ring som fan hela tiden och jämt först, men sluta sen. Han vill inte. Det finns inget man kan göra. Inget. Det är över, det kommer aldrig tillbaks. Det är slut.

(sandra beijer, niotillfem. smartare kvinna får man leta efter)

Igår och idag har jag lyssnat på så mycket Ghost och Satyricon att det snart kommer att rinna ut ur min ena mungipa. Bygger bara upp peppen inför helgen mer och mer och mer!

Efter att ha mått sjukligt bra i nära på en vecka så har jag hamnat i en liten svacka nu igen. Jag hoppas för min egen skull att Getaway kommer att göra mig glad igen och att jag väntar ut det här (ungefär 4 veckor) utan ett ord till.

Jag klarar mig bra utan någon.
Men väldigt mycket bättre med andra!

Fick precis bekräftelsen om att jag ska arbeta på Getaway rock festival till helgen och jävlar vad peppen infann sig snabbt! Kommer att jobba runt 7 h alla tre dagarna, men mitt på dagen - så kvällarna/nätterna blir fria för öl, öl och mer öl! Och till att kika band, förfan.

Så torsdag är jobb mellan 13.30 - 20.00. Efter det knäpper man första birken och kikar på Black dahlia murder, Ghost och Nightwish.

Fredagen blir den köttiga dagen, med jobb 13.30 - 19.00 och sen Raised fist, Ink stained promises (mina finfina vänner ♥), Satyricon samt Manowar.

Himla tråkigt att jag har lovat att jobba på min fd. arbetsplats på lördagen så då blir det bara jobb hela dagen för min del. Först 11.30 - 19.00 på Getaway och sen vidare till Rack N' Roll för ett nattpass. Missar inte så värst mycket på festivalen då dock. Det enda jag sörjer att jag missar är August burns red på fredagen, för dem är så jävla kungliga live. Men har man sett dem en gång så kanske man får nöja sig? Heh.

Så ska du på Getaway?
Skriv till mig på facebook eller något, så kan vi byta nummer och kramas lite!
(Linda Panda Igglund)